BLOGGEN

  • En liten recap & förlamande trötthet 😴


    Hej på er. Det var en hel vecka sen jag kikade in här på bloggen. Maj är en väldigt fullspäckad månad, det är nånting hela tiden och vardagen går i ett.

    Vi var ju som jag skrev till Ikea förra helgen och hämtade ut inredning till garderoberna som äntligen hade kommit in i lager igen. Så veckan som var gick åt att rodda om och organisera förvaring i hela huset. Äntligen finns det någonstans att ha alla kläder, känner mig lite lugnare i kroppen. Blir så stressad av att ha det rörigt. Nu är det bara lite småfix kvar, ska köpa lådor i olika storlekar att ha i garderoberna för att kunna organisera ännu lite mer, så tillfredsställande.

    Jag fick faktiskt till ett gympass i veckan och det var så otroligt skönt. Tog det väldigt lugnt dock eftersom det var typ två månader sen (?) jag tränade sist. Körde bara maskiner och lite lättare vikter för att känna på rörelserna. Tror jag avvaktar lite med fria vikter och stänger eftersom jag är lite ostabil i bålen nu och känner mig osäker, vill inte göra foglossningen värre som börjar smyga sig på. Jag gick in i vecka 30 i helgen och är väldigt glad över att jag kan träna överhuvudtaget. Den bästa träningen är den som blir av!
    Att skruva i garderobsinredningen ser jag också som ett träningspass, blev helt slut och sjösvett 😂

    Vad har ni missat annars då? Jag gjorde den där glukosbelastningen i måndags, vet inte resultatet av den än dock. Antar att jag får reda på det när jag ska till barnmorskan nästa gång som är 25 maj. I fredags var vi till badhuset och lördagen bjöd på 8 års kalas hos barnens kusin 🎈helgen avslutades som vanligt med knatteskutt för barnen.

    Jag har varit otroligt trött på slutet, och då menar jag verkligen TRÖTT med stora bokstäver. Det kom som ett brev på posten för ett par veckor sen. Sover hela nätterna men kan verkligen inte hålla mig vaken på dagarna. Häromdagen lämnade jag barnen på dagis vid 09. Åkte hem och åt frukost och däckade på soffan. Vaknade vid 13:30 när det var dags att hämta barnen igen 🙈 misstänker att jag har järnbrist igen, eller så är jag helt enkelt bara väldigt gravid och trött. Aktivitetsnivån är alltså inte så jättehög just nu.

    Idag är det måndag och ny vecka dvs barnen är hemma hela dagen med mig. Två duracellkaniner och en dödstrött morsa går inte riktigt ihop 😅 vi får se vad vi ska hitta på. Tror vi ska gå bort till öppna förskolan så dom får leka av sig lite. Det är dock otroligt mycket lättare att vara gravid den här gången när barnen är 4 och 3 och har varandra än när jag väntade Lias och hade en liten bebis att ta hand om samtidigt. Så jag ska inte klaga!

    Hoppas att ni har en bra start på veckan ❣️

    Bild på författare av texten, Isa Hult Westerlund. Licencierad kostrådgivare sen 2023

    Isa Hult Westerlund

    Grundare av Hälsorus


  • Vi har gått in i tredje & sista trimestern


    Igår gick vi in i vecka 29 och har kommit 70% in i graviditeten, det känns så konstigt. Det börjar verkligen närma sig nu. Det känns som att det var jämt nyss jag var i vecka 8 och låg inne på badrumsgolvet och kräktes för 25:e gången för dagen. Bara att det är MAJ nu och lillan är beräknad i JULI liksom, vi är ju snart där. Även fast jag längtar och har så mycket att se fram emot försöker jag vara i nuet. Vi har ju halva sommaren framför oss innan hon kommer och jag ska njuta av tiden som är kvar när det ”bara” är vi fyra ❣️

    Jag är just nu i en riktig ”boa-period” och vill fixa och greja hela tiden. Det känns som att vi har varit ute i väldigt god tid med dom andra två och nu är det en hel del kvar att fixa. Men det är ju bara kul, att planera och skriva listor är ju min största hobby 💁🏼‍♀️

    Hur mår jag då? Alltså bra skulle jag säga. Jag börjar dock känna av en hel del foglossning som blir jobbig framåt kvällen, har svårt att ligga i soffan och hitta en bekväm ställning. Men sover fortfarande bra på nätterna så det är jag väldigt tacksam över. Imorgon måndag ska jag till vårdcentralen och göra den där glukosbelastningen som jag skrev om, sen är nästa besök till BM i slutet av maj 👶🏼

    magen i vecka 29

    Igår hade jag och Jonas lite egentid och var på Pinchos och åt mat. Så mysigt att få tid bara vi två, att bara kunna lyssna och prata med varandra i lugn och ro. Det är sånt man uppskattar när vardagen går i ett och ungarna är högt och lågt här hemma.

    Nu är det söndag, jag har precis dragit i mig en grötskål och snart ska vi knyta på oss gympadojorna och åka på knatteskutt. Sen ska vi leka med kusinerna och ta en sväng förbi IKEA. Äntligen har det kommit in inredning till våra garderober så vi kan organisera ordentligt.

    Och som vanligt på söndagar ska vi fixa maten inför veckan, får se vad det blir. Vi har inte bestämt än. Jag har fortfarande NOLL matlust 🤪

    Bild på författare av texten, Isa Hult Westerlund. Licencierad kostrådgivare sen 2023

    Isa Hult Westerlund

    Grundare av Hälsorus


  • Min psykiska hälsa och träning just nu 🧘🏼‍♀️


    Jag kan säga såhär, det var väldigt längesen jag mådde så bra psykiskt som jag gör nu. Jag känner mig väldigt stabil och harmonisk i kroppen och jag har ett lugn som är svårt att sätta ord på. Min ångest är helt bortblåst, har inte känt av den på flera månader. För mig tog det en helvändning när jag blev gravid och det är ju inte svårt att konstatera varför. Nu vet jag verkligen att det är min PMDS som påverkar mig och mitt liv så extremt mycket.

    Det känns ändå skönt på något sätt för då vet jag verkligen att det är just DET som spökar och att det inte är ”jag” som mår dåligt. Samtidigt blir jag så sjukt frustrerad över att det ska behöva vara så, att det ska påverka hela mig och mitt liv så mycket. Två veckor i månaden mår jag piss och blir en helt annan person, förstå hur mycket tid det är av livet att må dåligt ”bara” på grund av hormoner och att man är kvinna. När den här graviditeten är över kommer jag att ta tag i mina besvär direkt och kämpa för att hitta en lösning, för NU vet jag ju att det är egentligen såhär jag ska vara och såhär jag ska må. Det måste finnas något man kan göra. Eller så får vi skaffa typ 20 ungar till.. 😂💁🏼‍♀️

    Förutom att jag har grov ångest, ser allt grått och inte kan ta beslut när jag är i min låga period (mellan ägglossning och mens) så har jag svårt för förändringar, när det inte blir som jag tänkt, hela min värld rasar. Men nu helst plötsligt är jag väldigt flexibel och kan vara mycket mer spontan. Som i morse, Jonas ringde på morgonen och när jag svarade hörde jag på hans röst att det var något. Han varnade mig och sa att han hade gjort bort sig och att det skulle ställa till det för mig på morgonen men att vi skulle lösa det. Blev livrädd och trodde han hade krockat eller fått fortkörningsböter (😅) men det var att han hade råkat fått med sig vår bilnyckel till jobbet, och jag skulle ju lämna ungarna på dagis. Mitt svar: Jaha, men vi tar väl bara cyklarna då?! Jonas: ööööh okej?! 😳 Både jag och Jonas blev nog chockade över mitt svar. Hade det där varit pre-graviditet hade jag nog slängt på luren och skickat en brevbomb till hans jobb.

    Jag tycker ju att det är otroligt viktigt att prata om psykisk ohälsa och jag kommer att fortsätta göra det. Men nu vet ni varför det inte är lika mycket snack om såna ämnen just nu, jag mår helt enkelt väldigt bra 🙏🏻

    När det kommer till träningen så har det varit väldigt lugnt med den biten för mig under en längre tid, jag har inte haft möjligheten att träna så mycket som jag hade velat. Under den första perioden av min graviditet fram till ungefär vecka 14 mådde jag ju fruktansvärt dåligt. Jag kräktes typ 20 gånger om dagen och fick inte behålla nån mat, åkte in och ut på sjukhuset för att få dropp. Så att träna den perioden fanns såklart inte på världskartan.

    I februari när jag började må bättre var ju Jonas borta på utbildning hela månaden så det var svårt att få till något, och när han kom hem gick all tid åt ishockeyn. Tänkte hela tiden att jag skulle börja köra lite smått när hockeyn var slut för då skulle jag äntligen få tid att träna, men då blev jag ju sjuk och har varit det i stort sett hela april. Jag blev faktiskt sämre en sväng efter att jag hade ätit den första kuren antibiotika så jag fick börja på en ny 10-dagars kur med en annan variant som jag fortfarande går på. Men nu sen 3-4 dagar tillbaka har jag känt mig mycket bättre PEPPAR PEPPAR och nu väntar jag bara på att äta klart antibiotikan så att jag äntligen kan träna lite. Nu har jag ju dock kommit väldigt långt i graviditeten så frågan är om kroppen håller efter alla dessa månader av vila.

    Jag känner absolut ingen stress eller press att jag MÅSTE träna nu, jag vill bara göra det för att jag vet att jag mår bra av det och tycker att det är kul. Jag saknar träningen så sjukt mycket, det har ju verkligen varit en så stor del av mitt liv och jag älskar att vara på gymmet. Men samtidigt vet jag att det inte är lång tid kvar tills jag kan köra på igen och jag längtar så mycket till att svettas som en gris och ta i så ögonen ploppar ut. Eftersom att träningen tidigare har gått hand i hand med mitt mående och att jag har använt träningen som medicin mot min ångest har den varit mer viktig och avgörande för mig tidigare än vad den är nu. Med tanke på att jag är stabil i måendet och inte känner att jag behöver träningen på samma sätt som förut. Därför känner jag mig väldigt lugn och avslappnad med att träningen inte blir av, ibland kommer ju livet emellan och jag har inte haft en chans att träna under den här perioden, hur mycket jag än hade velat.

    Men snälla nån vad jag längtar efter en genomsvettig löprunda i skogen eller att köra slut på armarna så att man står som T Rex i duschen när man ska tvätta håret och får be om hjälp att hyvla en ostskiva. Jag är snart där igen, NO STRESS! 💪🏼


    Bild på författare av texten, Isa Hult Westerlund. Licencierad kostrådgivare sen 2023

    Isa Hult Westerlund

    Grundare av Hälsorus


  • Vår nya vardag och ultraljud 👶🏼


    Från och med den här veckan har grabbarna gått ner på 15 timmar/vecka på dagis vilket innebär att dom är hemma med mig måndagar och fredagar och går på dagis mellan 09-14 tisdag, onsdag och torsdag. Eftersom att jag har tagit examen och inte har några planer på att börja jobba innan lillan kommer kändes det som den bästa lösningen.

    10 juni kommer dom gå hem på heltid eftersom man måste följa skolans läsår när man har allmän förskola (15h/vecka) och det är skolavslutning och sommarlov då 🌸 Jonas går på semester första veckan i juli så det blir spännande att se om jag orkar med deras tempo som höggravid ensam i några veckor 😂

    Det blir så klart en omställning för mig som är van att vara ensam hemma på heltid för att studera, men det har varit lite ensamt och tråkigt på slutet så det blir kul med sällskap i form av två vilddjur.

    Dom ringde från specialistmödravården direkt på morgonen igår, snacka om snabba puckar. Blev kallad till ett ultraljud redan 13:00 samma dag. Det var såklart nervöst men jag kände mig ganska lugn ändå eftersom allt såg bra ut på förlossningen. Dessutom fick Jonas följa med den här gången, han har ju inte fått vara med på något ultraljud tidigare så det var så skönt att ha honom med vid min sida och jag var så glad för hans skull att han fick se henne för första gången.

    Allt såg bra ut och hon följer tillväxtkurvan fint. Så skönt att kunna andas ut ordentligt och få göra det tillsammans med Jonas som en revansch på allt vi missat 💜

    Hon hade snurrat om helt och hållet och låg med huvud ner och fötterna upp så det var nog hennes position som lurades oss. Idag känner jag sparkar precis som vanligt 🙏🏻

    Bild på författare av texten, Isa Hult Westerlund. Licencierad kostrådgivare sen 2023

    Isa Hult Westerlund

    Grundare av Hälsorus


  • Knatteskutt, kalas och en kväll på förlossningen 😬


    Mitt examensfirande som skulle varit i lördags har flyttats till en annan helg. Vi hade ju tänkt oss att ses att äta och leka på ett hyfsat lugnt O’Learys, men nu gick ju Färjestad (ishockeylaget här jag bor) vidare till final i slutspelet och det var match just den lördagen så vi blåste av det. Det hade varit fullt med gapande, öldrickande hockeynördar åt höger och vänster, inte riktigt vad jag hade tänkt mig 😂 + inte riktigt barnanpassat. Men vi får ta det en annan helg istället inget mer med det.

    Jag var ändå helt slut på lördagen efter en tuff vecka så vi var bara hemma och tog det lugnt och grillade för första gången i år. Det blev inget mer Valborgsfirande eller brasa för oss, barnen somnade tidigt så jag och Jonas landade i soffan och åt glass och tittade på film. Eller ah jag somnade typ med skeden i munnen halvvägs in i introt.

    Söndagen startades med knatteskutt för grabbarna, så roligt. Sen fixade vi lite grejer på stan och åkte vidare mot svärföräldrarna för att fira barnens farmor och faster som har fyllt/fyllde år. Jag blev också firad och fick examenspresent 🌷

    När vi kom hem på kvällen började jag bli lite orolig för att jag inte känt av bebisen i magen på hela dagen, och hon hade varit väldigt lugn hela lördagen med, kände bara någon liten klen spark runt lunch. Åt glass, drack saft och buffade som brukar få igång henne men det var helt stilla. Reagerade redan på morgonen att det var väldigt lugnt jämfört med vad det brukar vara. När klockan var 21:30 på kvällen ringde jag in till förlossningen för jag kände att oron tog över, ni som varit gravida vet hur jobbigt det är när man väl börjar bli orolig. Fick världens bästa mottagande i telefonen och barnmorskan sa att jag var välkommen in på en kontroll.

    Klockan 22:30 var jag inne på ett undersökningsrum och barnmorskan hittade hjärtljuden direkt och jag kunde andas ut. Fick ligga med CTG en stund och lyssna på lillans tickande hjärta vilket lugnade mig. Jonas fick vara hemma med barnen men som tur var jobbade min syster så hon höll mig sällskap 💜 kurvan såg bra ut men läkaren ville ändå titta till henne så jag fick göra ett ultraljud. Anledningen till att jag inte känt några rörelser var troligtvis för att hon ligger knepigt i magen. Hon har huvudet uppåt med ryggen utåt och fötterna neråt, typ som att hon står upp och när hon sparkar så är det inåt i magen väldigt långt ner.

    Läkaren skickade en remiss till specialistmödravården för ett tillväxtultraljud för att göra lite ytterligare kontroller och vara på den säkra sidan, vilken känns väldigt skönt. Landade hemma i sängen 00:30 och kunde sova gott inatt.

    Bild på författare av texten, Isa Hult Westerlund. Licencierad kostrådgivare sen 2023

    Isa Hult Westerlund

    Grundare av Hälsorus